Mätt igen. På knäckebröd. Måste börja variera min kost lite, kan inte vara bra i längden att bara proppa i sig massa fibrer. Men gud vad gott då. Ska alldeles strax krypa ner undet täcket, blunda och hoppas på att drömmarna jag alltid drömmer slår in i morgon. Eller dagen efter det. En vacker dag så ... för det heter väl så? "en väcker dag kommer jag...." Jo, så heter det. Undra bara när denna otroligt vackra och sällsynta dag kommer? Är det mer risker och chanser man måste ta? Jag vet att jag är feg, rädd för att förlora .. något som jag faktiskt inte har. Eller feg? det är jag ju inte, när tankarna kommer tätare inpå. Och hur kan man förlora något, om man inte har det från början? Ingen logik. Stäng en dörr, så öppnas det alltid nya. Flera stycken ibland. aldrig mindre än en. Det har jag lärt mig. Jag har snart en dörr på glänt, den kanske stängs sakta.