lipe och 20år.
Tror vi slutade skriva på koh lanta. Så jag tar vid där det bästa började. Koh lipe. AWSOME! När jag tänker på hur underbart det var där nere blir jag tossig inombords och måste göra allt för att hålla fingrarna i schack så jag inte bokar första bästa flyg. När vi kom fram till lipe tänkte vi överraska kim, han hade ingen aning om att vi skulle komma den dagen vi kom på. Vi påbörjade vägen upp till jack's jungle bar. När vi väl kom fram rann svetten och det första som mötte oss var världens leende. P'son, som äger jack's undrade vad han kunde hjälpa till med ... vi förklara att vi var här för att överraska kim, men att han inte fick säga det.. utan att kim själv skulle upptäcka oss. Vi slog oss ner med varsin öl och väntade spänt. Tillsut kom han, kånkandes på en låda is, tittade på oss.. fortsatte gå. stannade upp, tittade igen och tillslut insåg att det var vi som satt där. Så himla kul att träffas igen. Se hur han har det, vad han gör på dagarna. Alla var som en enda familj, en familj som skulle kunna heta "lycka" i efternamn. Och jag förstår varför man väljer lipe och jack's jungle bar. Genomsnälla och underbara människor med stort hjärta på rätt plats. Man kan inte annat än att le när man är där.
Det var med lite ångest man tog långtailbåten därifrån den 24 mars. Men jag lovade P'son att komma tillbaka tills nästa säsong, vilket är något jag absolut kommer göra. Ett ställe som satte sig rakt i hjärtat helt enkelt.
Har en del bilder från lipe, vilket snart kommer upp på facebook.
Thailandsresan kommer vara något som jag alltid bär med mig. erfarenhet och syn på livet har ändrats drastiskt. Till något mer positivt än jag hade kunnat ana. Så mycket folk, så mycket olika människor det finns. Vissa knäppgökar, självklart, men majoriteten är av de bättre slaget och vi hade turen att endast träffa det senaste.
Ao nang i Krabi, där vi träffade graham och karlos är nog en av de mest minnesvärda. (förutom lipe). Ska se till att de kommer till Sverige i sommar eller att vi tar och åker till England och hälsar på.
Det är synd att det inte går att förklara i ord hur bra allt var. Jag menar, om jag hade haft mer pengar.. så hade jag inte suttit här idag, jag hade vart kvar på lipe, eller på något annat paradisställe i thailand. För jag älskar landet och det är med världens glädje och med tårar i ögonen som jag tänker tillbaka på det.
Finns inte så mycket mer att säga egentligen, bilder säger mer än 1000 ord, så ta gärna ett kik på dem när de kommit upp.
LOVE
Igår fyllde jag 20 år. det firades med en vända på systembolaget samt kalas på eftermiddagen/kvällen. Jag fick det jag önskade mig, vilket var en symaskin. Så nu kan jag börja på allvar, vilket känns väldigt kul och min kreaktivitet sprätter i huvudet. Dagen var lyckad och tusen tack för alla gratulationer på facebook, msn, mobil och besök.
Idag, tisdag, har jag inte gjort många knop. Tittat på bilder, drömt mig bort. vaknat till, insett att verkligeheten inte är den samma som drömmen. Tittat ut genom fönstret och ser förtjust hur naturen och vädret börjar ändras till det mildare och hur våren knackar på dörren. det finns så många känlsor i mig just nu. Så många att det inte ens går att skriva ner. Jag vet knappt vad det är för känslor, mer än att de är blandad av allt.